Vardagsrummen i nya huset!

Hej! Det va ett tag sedan det uppdaterades här. Vi har hunnit flytta in i nya huset och bo in oss.

Det enda vi gjort i renoveringsväg är att sprutmåla alla innertaken i huset vita. Nästa steg är att måla väggarna i den lilla delen av vardagsrummet (där den röda soffan står), därav är den vita randen högst upp mot taket fortfarande kvar sedan taket målades. Sedan ska vi måla väggarna eller tapetsera i några av de andra rummen också....men jag kan inte bestämma mig för hur det ska se ut riktigt...så det har dragit ut på tiden. Den stora delen av vardagsrummet är väl det som känns mest färdigt i huset...det saknas bara lite tavlor på väggarna och lite mer växter så är jag nöjd! Om nån har färgtips till lilla delen av vardagsrummet tas det tacksamt emot, det ska helst harmoniera mot värgsättningen i stora vardagsrummet!

En helg i dekadens och överflöd....

Puh! Vilken helg det har varit! Intensiv lördag och härligt slapp söndag, riktigt bra helgmix!

Lördagen började med att jag hämtade upp min vän Elena med bilen , sedan bar det iväg ner till stan . Men med lite annorlunda shopping. Mat. Och Vin. Först stannade vi till vid den statligt drivna butik som säljer drycker med lite sting i, och sen iväg till en stor matbutik som har mycket att välja på (oftast). Vad skulle då hända sedan måntro? Jo, eftersom både jag och min goda vän är synnerligen förtjusta i att laga god mat (och äta den sen förståss!), så hade vi planerat en trevlig femrätters meny till kvällen. Det blev mycket lyckat och detta bjöd vi på:

1. Laxröra på krispig toast med Champagnen Veuve Clicquot ("Gula änkan").

2. Jordärtskockssoppa toppad med timjan, serverad med hembakt vitlöksbröd och parmachips

Champagne även till denna rätt.

3. Oxfilé med potatiskaka, frästa grönsaker, hemmagjord Bearnaisesås och tillika Pepparsås.

Till denna rätt serverades en Rioja från 1998( Marqués de Arienzo).

4. Lättsaltade Mandelpotatischips toppade med en get-och färskostkräm med en touch av citron och honung, och hackade torrostade jordnötter. Riojan även till denna rätt.

5. Den lenaste chokladmousse du kan tänka dig, spetsad med bara ett uns cointreu pudrad med fint riven vit choklad!

Det ni! Och gott var det! Och mätta blev vi! Roligt att hjälpas åt i köket, med både roliga och tråkiga arbetsuppgifter. Nu följer en vecka med lite lättare måltider.....hmm...

Sommar!

Det var ett tag sedan sist! Det innebär inte att livet stått stilla under tiden! Jag har ju hunnit arbeta hos Boliden Mineral i någon månad nu och trivs jättebra där! Vi har köpt ett hus i Klutmark , en mil utanför skellefteå, så i oktober blir det flytt! Ska bli spännande! Ligger fint till med skog bakom tomten i en jättevacker by! Jag och Maria har anmält oss till tjejmilen i augusti, det blir en härlig utmaning och en riktig tjejhelg! Tyvärr har min skada i fotleden och ligamenten runt omkring varit efterhängsen, det vill inte riktigt ge med sig. kan till exempel inte ha skor som sitter åt där eller har klackar med höjd. Men nu ska jag köra igång mer fokuserat igen....kan om jag måste pressa mig till en bra tid på milen även om jag inte har tränat supermycket innan! Jag kan vara ganska tjurig om jag vill! När jag sprang tjejmilen i nian så hade jag inte tränat alls och var dessutom lite småtjock, jag sprang på under 55minuter och sen kräktes jag efter målgången! Men runt kom jag! vecka 27 åkte Jag och Magnus ner till stockholm med Frej för tredagars utställning: "World Continental Gundog Show", "World Weimaraner Championship Show" och "World Winner Show 2008", läs på Frejs blogg om alla fantastiska resultat! www.frejthedog.blogspot.com Nu i helgen var vi inbjudna att närvara vid Våra goda vänner Elena och Andreas bröllop. Sällan har man väl skådat en vackrare brud ! Se själva! Det vackra paret hade ordnat ett fantastiskt lyckat bröllop ute vid havet och vi hade verkligen trevligt! När brudens mamma höll tal för sin dotter, höll jag nästan på att börja lipa, det va underbart! Tack för att vi fick vara med! Vi grejar på med vårt nuvarande hus också, så det ser okej ut inför försäljningen, det tar mycket tid och man hinner inte med så mycket annat än att jobba, pyssla med huset och träna hundarna. En liten semestertripp är dock inplanerad, Classic Dreams årliga kennelläger nere i Hällefors, en hel vecka med bara hundar! Härligt! Det skapar träningslusta och inspiration som räcker hela året! Nu har jag oljat in våra bänkskivor och slagit mig ner i soffan med lilla Uma och en kopp the, vi tittar på Morden i Midsommer! En av mina storfavoriter! Jag ser inte mycket på TV, men detta missar jag inte, samma sak med Greys Anatomy. Imorgon är det jobbardags igen! Upp tidigt som vanligt men det gör ingenting när man trivs med det man gör!

Nytt jobb!

Jag har fått ett nytt jobb! Som ekonomiassistent i Boliden! Till att börja med är det som ett vikariat över semestrarna, men jag hoppas förståss på att jag ska få fortsätta även i höst! Det firade vi i helgen med jordgubbar och champagne! Jag är jätteglad! Går ju ut skolan nu och får jobb direkt! Känns verkligen jättebra! Nu jobbar alltså jag och Magnus på samma ställe.....det är rätt långt att köra...men om det gäller en kortare period är det helt okej....och vi letar ju hus i skellefteåtrakten för fullt just nu....Uma och Frej kommer att följa med oss till jobbet...finns en jättefin hundgård med varmt hundhus med el , där dom ska få vara....precis utanför dörren till kontoret. Vilket innebär att vi kan gå ut till dem många svängar under dagen och ta ut dem på promenader.....=) Nä nu ska ja gå och lägga mig...klockan är snart 22 och jag ska upp 5 imorron!

Åååhh så klantigt!

Jag har klantat mig! Igen! Igår va det då dags för mig att prova springa med pulsklockan för att få reda på maxpuls och förbränning och allt sånt där som en bra pulsklocka kan göra för en! Men när Magnus kom hem hade han så hade hans skavsår från i helgen gått upp och han hade riktigt ont i fötterna, inte en chans att han hade fått på sig löparskorna! Jag beslutade mig för att fara själv och ta Frej med mig. Detta är en stor tallskog på platt sandig mark, man ser flera hundra meter i den, så den är perfekt för Frej att springa av sig i. Och eftersom det inte är ett eljusspår utan någon form av naturstig är det väldigt lite folk som brukar vara där. Allt gick utmärkt de första 8 kilometrarna! Men så ser jag mellan träden att det går folk ca 150 meter framför oss i spåret, jag kopplar Frej , för det finns rätt många som blir sura och börjar gapa och skrika om det kommer en lös hund, trots att hunden inte gör så mycket väsen av sig. Jag hade ingen lust att bråka me nån idag. Jag hade ett sånt där mjukt och smidigt jaktkoppel i fickan som jag tog på Frej. Han blir heltaggad av att få springa i koppel och vi springer kanske lite fortare än va jag klarar av, är rätt mör i benen efter 8km. Jag trampar snett på en rot, med hela kroppstyngden, sen flyger jag efter frej eftersom jag fortfarande håller i kopplet. Ajajaj! Stukad fot. 2km kvar att gå till bilen. telefonen i bilen. Bara att börja gå. Gör så ont att tårarna börjar rinna. När jag kommer fram till bilen är foten så domnad att jag bedömmer att jag kan köra hem utan att det gör alltför ont. Men på kvällen svullnar foten upp ordentligt och det dunkar i den. Vi åker till Magnus mamma så hon får lägga lite stöd runt foten. Sen va det bara att försöka sova med foten i högläge. Och nu e det morgon. Jag ska ringa till vårdcentralen och höra efter vad som e smartast att göra med en sån här fot. Låsa in ägaren till foten möjligtvis så hon inte hittar på massa stolliga grejer, som tex att fara ut och springa....eller ta långpromenader med hundarna. Som tur är har vi kanske 150 meter till en liten skog , tänker linka dit me Uma och Frej så dom får göra sina toalettbestyr där. Och härja runt...eller va dom nu har tänkt göra.... Nä nu ska jag ta en kopp the och börja med skolarbetet för idag....

En dag som alla andra....nästan

Idag har det varit mycket underligt väder..... På morgonen då jag och Frej va ner till stranden, va det mulet och blåste lite... Frej passade på att bada lite...hm.... På förmiddagen när jag satt och pluggade kom utan förvarning en snöstorm ?! Trodde vi skulle slippa det nu... Sen blev det sol och vindstilla..så jag och Uma gick till lill-skogen för att träna lite.....precis när vi är framme kommer det en hagelskur....och inga små hagel precis!!! Jätteont gjorde det, så vi sprang hem igen! Jag passade på att göra lite lunch, Dinkelpasta med röd pesto och fusk-parmesan....sååå gott!! Och nu skiner solen igen ute! Hoppas bara att det är fint väder ikväll, för då är det dags för andra turen i milspåret(första avklarad i lördags!) Och även min tur att ha pulsklockan som vi har köpt. Det är jättespännande att kolla efter träningen hur pulsen och kalorieförbränningen har legat under de olika partierna, sen kan man synka klockan med datorn så man får över all info dit också. När man tränar vill man ju se resultaten av träningen också, annars är det lätt att tappa motivationen.....Det kan ju ta ett tag innan klädrna sitter lösare och vågen visar mindre. Men det betyder inte att inget har hänt med kroppen. Med hjälp av klockan ser man ju direkt vad som händer! Otroligt peppande! Nä nu ska jag återvända till mina riskanalyser och portföljvalsteorier....suck! Måste ju bli klar nån gång...

Vardagsliv i Piteee....

Hej hopp!

Här går vardagen sin gilla gång och det mest spännande som hänt de senaste veckorna var Frejs Mentalbeskrivning hos Brukshundsklubben. Uma va förståss med dit och nog va det en och annan där som började önska att dom hade skaffat Weimaraner istället för schäfer...Hon charmade alla! Det gjorde även Frej med sin enorma energi och utstrålning! Fler än en åskådare kunde häpet konstatera att testet inte bekom Frej just någonting, han va lika pigg och framåt efteråt. Så det va kul.Idag har Magnus åkt till Gällivare , jag och vovvarna är för oss själva till imorgon eftermiddag. Jag försöker förtvivlat befria mig från min hemska skrivkramp.Jag har huvudet fullt av ideér och planer, men då det ska printas ned så är det som bortblåst! Gaaahhh!!!! Tur att Elena dyker upp imorron och håller arbetsmoralen uppe....svårt att fuska om någon annan också sitter med och skriver. Det har vart tyst ett tag från min sida på hälsofronten, men jag försöker kämpa på så gott det går. Löpningen är igång nu iallafall och det känns bra. Just löpning är den träningsform som jag har lättast för att hålla igång och fortsätta med. Det där med Gymkort har jag försökt med så många gånger, och visst! Det är kul i början! Men efter någon månad så tar det oftast stopp och jag hittar på fåniga ursäkter för att slippa gå dit. Men löpning är fantastiskt på så sätt att man kan springa när man vill, bara att knyta på sig dojjorna och kuta iväg. Man kan variera turerna också så att man inte bara är på samma gamla tråkiga platser för jämnan. Fast bäst av allt är det att springa i skogen! Och det gjorde vi igår! Det blev inte en så lång runda för jag hade ont i huvudet på dan, men 5,5km blev det iallafall och jag tog ut mig precis lagom.Man får som bäst resultat av löpträning om man ligger på en ansträngningsnivå på ca 6-7 av 10. Då tränar man förhoppningsvis också strax under mjölksyratröskeln. Vad mera nytt? Ja , Uma växer så det knakar förståss och i Tisdags va det dags för vaccinationer( 12 veckors sprutan och rabies, lika bra att göra det redan nu...)och återkontroll för Urinvägsinfektionen. Vaccinationerna märkte hon inte ens, hon va fullt upptagen med att pussa på den snälla flickan som gav sprutorna. Urinvägsinfektionen är betydligt bättre, men inte helt borta ännu. Så nu proppar jag Uma full med C-vitamin för att ta udden av infektionen. Man kan ge rätt mycket faktiskt, det inte kroppen tar upp kissas ut. Den 17 maj ska vi på en handlerdag i Råneå, som en lite grund inför utställningssäsongen. Frej är inte utställd sedan juli förra året. Bra att öva på att springa med andra hundar och att stå stilla när främmande personer tar på en (ja , inte på MIG, på hunden såklart!). Nä nu måste jag ta tag i skrivandet....vovvarna vilar middag och det är bäst att passa på då medan det är lugnt i huset.

Migrän...

Hej!
Idag blir det ingen bild....ser för risig ut.
Har vart en riktig hund- och pluggardag. Här behövs inte tvätta håret, bara att fläta och trycka ner en keps.... ut med de små jyckarna i skogen en sväng, sedan in och på med datorn. Skriva , skriva, skriva,skriva, tänka,tänka,tänka,tänka. Tillslut har det nu resulterat i en rejäl överhettning av systemet, Migrän. Mina rara vovvar som snusat och sovit så sött under tiden jag pluggat, har nu lagom till migränen kom smygande, piggnat till rejält och jagar varann genom huset , sätter rejäla repor i parketten, nåja den skall ändå slipas om så småningom.....Magnus får jag inte tag i, han jobbar väl och står i.... jag har inte tid med migrän....har så mycket plugg kvar så det räcker flera månader om jag vill(...inte för att jag vill. )Måste ta tag rejält i mina uppsatser, jag har ju material till bägge två, men ingen teori och skrivkramp så in i bomben! Nu vill jag bara krypa ner i ett mörkt svalt rum och gömma mig, gärna med en halvliter "Ben&Jerry" , har ni testat "Peace of cake"? Ojj så gott!Mmmmm! Men nu kan jag ju inte göra det..suck! Först mata de rara små vovvarna, sen vänta på att Mange kommer hem så jag kan berätta att jag inte har en aning om vad vi ska äta till middag, sen ut med de rara små vovvarna. Sen om jag har tur , kanske jag kan gå in i det där mörka svala rummet jag pratade om, fast utan "Ben&Jerry".... tyvärr.....

Två små gynnare...

Idag bestämde jag mig för att gå en längre promenad med de små gynnarna samtidigt. Eftersom vi bor så till att man inte gärna kan ha två hundar lösa samtidigt(nåja, iallafall inte mina hundar!) eftersom det är svårt att ha absolut koll hela tiden, Bilar som kör fram och tillbaka, En Ica-parkering, mötande stojande dagisgrupper, andra hundar, och mammor på promenad med sina barnvagnar. Det finns med andra ord gott om störningsmoment för två små busiga jyckar. Jag bestämde mig alltså för att ha båda i koppel. Åtminstone tills vi kom ner till grönområde och cykelbanor. Jag har provat detta förut , med varierande resultat på kortsvängar runt kvarteret.

Vilket sabla trassel! Jag trodde jag skulle bli galen! Att Uma inte är så haj på att gå i koppel ännu kan man ju förstå, men den stora! Han tyckte det va jättekul att byta håll och gå runt mig flera varv hela tiden! Efter halva vägen släppte jag lös Uma...då gick det bättre kan man säga... Sen när vi skulle hem fick båda vara kopplade igen. Nu gick det bättre, övning ger färdighet! Men jag har nog varit för slapp med Frej på senaste tiden, det är dags att uppdatera hur man ska uppföra sig tror jag. Han vet betydligt bättre, men passade på att fuska idag när min uppmärksamhet delades av någon annan för omväxlings skull...

Uma har sista tiden haft lite problem med kisseriet, försöker kissa massor av gånger ute, utan att det kommer något ibland. Har gett C-vitamin sen i Torsdags förra veckan, men jag ser ingen större skillnad så vi ska åka in och lämna kissprov i eftermiddag för att kolla att det inte är något som behöver åtgärdas. Man vill ju vara helt säker på en sån liten valp, de är ju lite känsligare. För att Uma inte ska bli så kall då vi är ute på kvällarna, så har vi fått låna en hundtröja av grannen som har en hund av en liten ras. Den passade perfekt! Det skyddar njurarna mot kalldraget lite grann iallafall..

Joggingtajm...

Puhh! Igår snördes löparskorna på för första gången den här säsongen. Bilden ovan är tagen ca 20 minuter efter avslutad runda, ser ni att jag fortfarande är knallröd i ansiktet?Jag tycker om att springa, gärna långt också. Men idag nöjde vi oss med en 8km. Kan säga att det räckte mer än väl. Vid två kilometer kvar brände det i vaderna och låren av mjölksyra. Men jag körde på ända in i mål. Träningsvärk får man iallafall, hur man än gör efter säsongens första gång. Lika bra att få en rejäl en med en gång så är det ur världen sen. Längtar dock tills motionsspåren tinar fram, jag är inte så jätteförtjust i att springa på asfalt utefter en väg där bilarna blåser förbi i 90 och river upp stora moln av sand och grus. Sen får jag lite ont i benhinnorna också av asfalten. Tyvärr kan jag inte skylla på att skorna är för dåliga. Dessa prima saucony som inhandlades för två år sedan enbart för löpträning, utprovade för att vara perfekta för mig och min löpstil, och svindyra kan tilläggas, är de bästa skor jag haft. Jag är nog bara för klen helt enkelt. Träningsvärken då? Jo den har kommit smygande rejält under dagen...Halleluja för Zon! Ni vet sån där man smörjer in "Om du vet var du har ont, varför behandla hela kroppen"? Sagt och gjort. Jag smorde in HELA kroppen. För nu gör det ont, precis överallt! Jag vill DÖÖÖÖ!!! Men det lär jag säkert inte göra...synd.Just nu tycker jag MYCKET synd om mig själv. Uma och Frej kör rally genom hela huset och slirar på parketten.....aaarrgghhh!!! Dom har blivit rätt goa kompisar nu faktiskt. Uma är duktig på de vi tränar, även om jag inte ställer just några krav ännu. Mitt "Nej" respekterar hon väldigt bra, och "sitt" under korta stunder...te.x innan vi ska gå in får hon sitta på bron och vänta på "varsågod", samma procedur innan hon får sin mat. Har även börjat lite smått med inkallningssignal på visselpipa också. Hon kunde ju redan"att komma" när man visslade då vi hämtade hem henne. Allt det där går bra än så länge. Det enda som inte är bra , är att pirayan är ohämmat förtjust i att äta grus!små gruskorn vid vägkanten och stora grus från gården å allt är gott! Det är svårt att hindra helt , jag kan ju inte BÄRA runt på henne! Har även provat att öka på maten lite och att ha med små gobitar ute, men näe..grus ska de va! Frej åt inte grus, tack och lov! Han åt pinnar och bark....

Uma - en liten piraya..

Hej!

Nu är hon då äntligen här! Våran efterlängtade lilla valp, Uma. Nu får jag och Magnus "varsin" hund.Eftersom Magnus och Frej redan har blivit så samspelta och jobbar bra tillsammans så blir det mest jag som kommer att träna med Uma. Båda hundarna tillhör ju familjen och är lika mycket bådas hundar. Men för att få någon typ av kontinuitet i träningen ska vi dela upp det till stor del. Uma är en riktigt tuff liten tjej , inte på det stökiga och våldsamma sättet , utan lite mer att hon lugnt inväntar rätt läge...och sedan slår hon till me kraft...vare sig det handlar om att ge storebrorsan Frej en känga eller attackera mattes bara fötter. Hon tar verkligen för sig här hemma , och det är härligt med en pigg och livskraftig valp.Hon är inte rädd för något utan är med på allt... häromdagen skulle jag för första gången här hemma inspektera och nagga lite med kloklipparen på hennes små klor...jag la henne på rygg i mitt knä och efter en och en halv tass hade hon somnat!? Helt trygg med mig och med sig själv. Fantastiskt! Frej va det lite annars med... jag själv va rätt nervös med honom i början så han gillade det inge vidare....inte så att han krånglar och håller på, men det finns en ovilja kring kloklippandet hos honom som sitter kvar sedan valptiden. Och det är ju mitt fel eftersom jag gjorde honom orolig. Nu har man ju fått en viss rutin på att klippa, så med Uma va jag inte alls nervös såklart, och då går ju allt som en dans! Jag har lärt mig otroligt mycket genom Frej , som nu kommer omsättas på Uma. Tyvärr är det ju inte idealiskt valpträningsväder ute nu... snöfall och snålblåst. Så vi får träna den grundläggande kontakten och inkallning och sitt några veckor inomhus istället. I början av veckan så va det bra väder, så Uma kunde följa med mig och Frej på korta små promenader. Men nu när vädret har varit så dåligt så fryser och skakar hon så fort vi kommit ut. Detta innebar att jag igår fick smita ut en kortsväng med Frej medan hon sov, för han behöver ju komma ut stackaren! Idag löstes problemet av att Magnus mamma kom hit och passade Uma så att jag och Frej kunde gå ut. Uma fick leka med Shih tzun "sickan". Lagom storlek på lekkompis, så dom hade haft jättekul! Förhoppningsvis blir det lite varmare till veckan och då kan ju Uma hänga med mig och Frej. Nåja det va allt för idag!

Lever-flush!

Hej! Från igår till idag har jag nu genomgått en leverrening. Mycket intressant upplevelse må jag säga. Gårdagen började med fasta, förutom två skålar fullkornsris som jag fick äta till frukost och lunch, (dvs ,inte ens the eller vatten!) Efter klockan 14:00 fick jag varken äta eller dricka alls. kl 18: 00 intogs första dosen av epsomsaltlösningen som jag blandat till på dagen, 2 dl. Fick kämpa för att inte kräkas upp det igen, så dåligt va det! kl 20:00 drack jag dos nummer 2 också 2dl. Lika äckligt nu... kl:22:00 drack jag en blandning av 1,5 dl grapefruktjuice och 1 dl olivolja. Det va betydligt bättre än saltvattnet. 22:01 lade mig på höger sida i sängen för att den vidriga blandningen ska rinna lättare genom gallgångarna. Försöker sova. kring midnatt vaknar jag och är kallsvettig och yr, mår fruktansvärt illa. Lägger mig på det svala golvet i badrummet och försöker få ordning på kroppen.Magen gör uppror och jag får ge efter. Trött och skakig går jag och lägger mig igen. sover dåligt hela natten. 6:30 dos nr 3 av äckel-päcklet. sover till 8:30 då sista dosen ska intas. blundar och försöker tänka på annat. 12:00 Mat! Äntligen! Tänk att lite hälsofil kan vara så gott! Känner mig helt urlakad....men hjälpte kuren då? Jadå! små små gröna klumpar några gånger i timmen visar att min lever inte va så himla ren som jag först hade trott. men nu e de borta ! Och jag känner mig ren inuti. Kan tillägga att jag gick ner 2 kg under det här dygnet. Men det mesta är ju vätska som försvinner så det lär jag väl gå upp igen. Nu är det dock ett hårt GI-program som gäller i tre veckor. Så det här med reningen blev en riktig kick-start! Till middag får jag kyckling med gurkstavar, avocado och tomat plus en smarrig chevré-dipp! Mums! Inte så dumt med GI ändå...

Rewind....

Okej! Nu spolar vi tillbaka bandet några veckor! Jag kan helt enkelt inte lita på mig själv... Jag kan inte äta "lagomt" , jag vill äta allt jag ser. Och helst jättemycket också. Det fungerar inte. Jag måste tydligen vara stenhård med mig själv om något ska hända på hälsofronten! Visserligen har jag ju tränat duktigt var dag med min Monsterboll och enligt Charlotte Perellis träningsprogram, men det här med maten och att inte slarva med massa gott på helgen har gått käpprätt åt h-vete! Så nu börjar jag om! Från början. Nya friska tag. Imorgon ska jag rensa levern från allt gammalt skräp som fastnat där, därför har jag idag inhandlat prima epsom-salt! (det är inte fullt så äckligt som det låter...)Ska handla övriga grejer på Ica ikväll. Efter denna detox så kommer ett tre veckors strikt Gi-program att följas, jag måste få bort mitt sug efter socker och snabba kolhydrater. Det innebär att i denna första fas, slopas bröd, potatis, pasta,ris och rotfrukter helt. Man ska även vara försiktig med vanlig frukt eftersom det innehåller mycket kolhydrater, max en om dan. Sen går man ju förståss tillbaka till mer kolhydrater igen när kroppen, "avsockrat "sig. Jag har köpt en bok på bokrean som gett mig väldigt mycket inspiration om god Gi-mat, som är löjligt enkel att göra iordning! Som en extra "bra-att-ha-grej" köpte jag även ett Gi-mellanmål i pulverform. Det är bra att ha det hemma så att det där "suget" efter något inte leder till att man köper en chokladbit eller proppar i sig mackor. Och så köpte jag förståss mitt favorit-the.... ett riktigt bra detox the som man kan dricka varje dag, man känner sig pigg och klar och fräsch av det! Nå... vi får väl se hur det går med allt det här... jag vill så gärna lyckas nu! Jag har tramsat och misslyckats med olika såna hälsoprojekt många gånger förr....har inte haft så bra diciplin... men man kan inte mer än försöka! Ska återkomma om hur det hela avlöper.....

Hej å hå!

Hej igen!

Efter helgens svullande och utsvävningar är jag åter på rätt köl. Jag kanske inte kommer att klara utmaningen. Det är ett rätt så omöjligt mål att nå. Om man inte heter Charlotte Perelli. Hon lyckades på 3 månader gå ned 8 kilo! Det är massor för en person som är normalviktig innan. Det innebär att du i stort sett bränner bort allt fett och ersätter med muskler istället. Och eftersom jag alltid är pigg på att prova nya saker så köpte jag genast aftonbladets hälsobilaga där Charlotte avslöjade hela sitt träningsprogram. Precis som jag äger Charlotte en monsterboll och en förträfflig yogamatta. Det är allt man behöver faktiskt. Jag provade nyss ett av passen. På pappret såg det enkelt ut.Jag tänkte: " Jag kommer inte ens bli svettig av det där"! Oj så fel jag hade. Det va asjobbigt! Som bilden ovan visar så blev jag totalt utpumpad. Det fanns tre stycken pass, som man kan variera emellan. Man ska köra ett varje morgon och varje kväll.Varje dag. Det tar inte mer än en halvtimme. Man kan ju alltid prova! Har vart duktig och åkt skidor två dagar på rad också. Runt fårön. Det är ca 1,2-1,4mil beroende på vart man startar. Nåja.... strunt samma om jag inte klarar utmaningen inom bestämd tidsrymd. Jag tänker iallafall köra på tills jag har nått mitt mål. Jag gör ju det här för att bli piggare och starkare. För min egen skull helt enkelt! Visst vore det roligt med massa pengar att shoppa för, men det är inte därför jag gör det här. Jag va smal ända tills jag träffade Magnus, sedan gick det sakta men säkert utför....myskvällar...gott-att-äta...mera mys...inge träning....mera-gott-att-äta....osv.

Magnus åkte för två timmar sedan ned till Sthlm, han ska va i Garpenberg imorgon och jobba med nått... lite trist är det att va själv. Fast jag brukar låta Frej sova i sängen då Magnus e borta. Det är en riktig liten myskille det!

Monsterbollen och Barbados ljuva toner

Det har blivit en riktig rivstart på veckan! Igår kväll masade jag mig iväg på spinning, helt slutkörd kom jag hem och upptäckte att Magnus och Frej hade gått ut. Jaja, jag kan lika bra göra lite crunches innan de kommer tänkte jag. Sagt och gjort. Jag hämtar min senaste träningsinvestering(nåja , från i somras då..) Monsterbollen. Man ska halvliggandes på den göra jobbiga situps, det är enklare än att ligga direkt på golvet(mer skonsamt oxå!) och det tar förskräckligt bra! Ska man träna behövs naturligtvis medryckande musik för att man ska få ännu mer fart. Letar i skivstället och hittar.....just det. Mina gamla Barbados skivor! När man har sprungit runt på landets travbanor sedan 13 års ålder , har man också lärt sig att tolerera dansbandsmusik. Det är nämligen det enda som spelas under tävlingskvällarna. Ska dock tilläggas att Barbados är i stort sett det enda dansbandet jag tolererar. (Eller är diggar rätt ord?)

Så när Magnus och Frej helt plötsligt stövlar in genom dörren, kör jag järnet till tonerna av "Marianne på Tylösand". Dom flabbar rått åt min töntiga musiksmak. Jag stänger av. En traktor som skottar åt grannen har precis manglat våran postlåda, jag hörde inte braket för jag hade för hög volym. Imorse klev jag upp, hurtigare än hurtigast, så jag släpade med mig Frej upp till skidspåret och åkte en stund. Väl hemma e det dags för Monsterbollsövningar igen. Frej diggar Monsterbollen,han kan knappt va still när den e framme.För att få svettas i fred stängdes han in i sovrummet en stund.. Jag har nu suttit med mitt skolarbete någon timme, men kände mig hungrig nyss, så det blev en spansk omelett till lunch(mums!), ikväll är det spinning igen! Nu e de bara att köra på!

Måndag

Jaha! Så va det måndag igen. Jag knegar på med mitt skolarbete som vanligt. Jag har jobbat helg. Men det har jag inte gjort på några veckor så det va inte så värst jobbigt. I lördags kväll blev vi bjudna av Magnus pappa till en flådig restaurang här i Piteå, (Bryggargatan!)och är det något jag älskar så är det att sitta i glada vänners lag och äta å dricka gott! Eller som i det här fallet , avnjuta riktigt gourmetkäk när det är som bäst, med tillhörande vin då förståss! Fem rätter och lika många olika viner avverkades under kvällen! Stort tack för att vi fick följa med!!!
Baksidan av den underbara lördagskvällen är att jag ligger efter i jakten på de sextusen kronorna , nu är det hårt mot hårt som gäller! Åtminstone till slutet av veckan. Har middag med lillasyster inplanerad Torsdagkväll, och på Lördagkväll kommer ett gäng goda vänner på middag hos oss! Buddorna i mitt fönster skakar på huvudet åt min svaga löjeväckande karaktär och slappa leverne, men å andra sidan , hur kul har dom på en skala?

Glädjeflickan...

Hej! På min möhippa klädde mina rara vänner ut mig till en glädjeflicka och tog massa roliga bilder. Men idag är jag allt annat än glad....jag e sjuk...fy tusan...ont i skallen feber och ont i ena ögat. Det är ju typiskt när man ska jobba helg och allt! Tack vare detta har jag missat TVÅ träningar...det är ju inte klokt! Nu måste jag se till att komma iväg på söndag efter jobbet....
Men jag har fyndat två snygga buddhas som nu står i fönstret till tv-rummet, på ÖB av alla ställen....det va nåt parti från Victoria Design. Nä..nu har mina grabbar lagt sig på sängen under filten och vill att jag ska vila middag me dem...och sjuklig som jag är tackar jag ju inte nej till det...

Hälsan i främsta rummet....

Hej! Jag har under det senaste året regelbundet suckat och klagat över att jag inte är lika smal vältränad som när jag och Magnus träffades för ca 5 år sedan. Och även om jag vet att jag inte är så himla tjock som jag ibland vill låta påskina, så har jag kastat nästan trånande blickar på de för små jeansen längst in i garderoben och drömt om att få ta på mig just dem igen. Jag vet att man förmodligen inte blir lyckligare bara för man är smal , man har sina dagliga bekymmer även då. Men min käre man tröttnade för ett tag sen på mitt tjat och mina försäkringar om att" men den häär gången ska jag träna jättemycke! Och jag ska inte äta några chips alls!" Så nu har han lagt in en liten passus i mina träningsplaner. Det innebär att om jag lyckas gå ned 7 kg tills den 16 april så får jag 6 000 kr att shoppa kläder för! Han tror att det är riskfritt ,men den hääär gången har han fel! Om det är något som får mig att lystra lite extra så är det om man nämner orden: Pengar. och Kläder (och skor). Jag känner mig ruggigt motiverad! Jag är dock medveten om att det är ett mycket svårt mål att nå. 7kg på två månader blir tufft. Ska det dessutom bli ett hållbart resultat måste man vara mycket noga med kost och träningsupplägg. Felet som är lättast att göra en sån här gång är att äta för lite; Det kanske inte händer så mycket på vågen de första veckorna, så det gäller att ha is i magen och inte avvika från planen, men när förbränningen väl har satt igång så rasar kilona också! Äter man för lite ställer sig kroppen på sparlåga på grund av ansträngningen, och summan av det kan bli att trots lite mat och träning , så går man inte ned ett gram! Mina fällor är goda helgmiddagar, filmkvällar med chips och vitt vin. Nu blir det grönt the och frysta hallon som snacks till största del... jag tror inte på att förbjuda någon mat. Då blir det bara ännu mer begärligt. Nåväl...vovven har börjat göra små turer in till mig i köket nu för att se om jag inte kommer någon gång. Han vill gå ut på promenix...och ska jag nå mitt mål är det bäst för mig att jag hakar på!

Premiär!

Hej! Ikväll är det premiär för min alldeles egna blogg, som ju nästan alla vet har jag skrivit tidigare ur min hund , Frejs perspektiv. Bilden ovan tog jag själv på den hittills största dagen i mitt liv, min bröllopsdag. Jag satt hos frisören i en öde salong en lördagsförmiddag, utanför de stora fönstren passerade shoppingsugan Pitebor förbi. Har ni tänkt på att om fönster sitter i ögonhöjd så kikar man nästan alltid in genom dem! Så var fallet även denna dag. Alla glodde. Jag satt och skruvade på mig i fåtöljen(det har sina nackdelar att va kort, man når inte ned till fotpallen...), och blev svettigare och svettigare under armarna.....Inte nervös precis...men ändå...rätt spänd...Tillslut korkade frisören upp en flaska skumpa och ställde fram, för att lugna nerverna....Nåväl...nog om det! Det blev iallafall en helt underbar dag, den dagen då jag gifte mig med Magnus!Just nu är han inte hemma. På ett hotell någonstans i Bergslagen tror jag... jag och Frej är hemma själva. Har inte sovit ordentligt på två nätter, bara korta stunder då och då. Vovvens mage gurglade och väste hela natten tills idag. Han är lite risig i kistan så det blir bara snäll mat i några dagar nu....typ ris och sånt. Magnus kom hem! NU!